I den livliga samtida konstvärlden ger vi oss ut på en resa för att utforska den mångfacetterade frågan: Är det möjligt för döva individer att uppnå framgång i mainstreamvärlden? Genom intervjuer med Lauren Ridloff, Nyle DiMarco och CK dyker vi in i dessa fascinerande frågor och utforskar dövkonstens värld på Clin d’Oeil.

 

Lauren Ridloff är en av de artister som delade med sig av hur deras karriär tog en oväntad vändning. Hon siktade initialt på att skriva en bok och föreställde sig aldrig en karriär inom skådespeleri eller tv. ”Jag trodde att det var omöjligt,” medger hon. Som en del av både döv- och BIPOC-gemenskaperna kände hon att oddsen var emot henne. Men ett slumpmässigt möte med en Broadway-regissör som ville förstå livet som döv person förändrade allt.

Det som började som några samtal ledde till att regissören erbjöd henne en roll på Broadway. ”Jag blev förvånad, och det hände så snabbt,” minns hon. Till skillnad från många som kämpar mot hinder tillskriver denna konstnär sin framgång tur och viljan att ta chanser utan rädsla.

”Jag tycker att det är viktigt att döva artister som stödjer varandra och inte tar allt som mitt,” säger hon. Att uppmuntra samarbete och ömsesidigt stöd inom dövgemenskapen är avgörande. Det finns gott om utrymme för fler röster och perspektiv, och att lyfta varandra gynnar alla.

Nyle DiMarco delade med sig av sin oväntade resa från att studera vid Gallaudet University till att bli en deltagare i ”America’s Next Top Model” (ANTM) och ”Dancing with the Stars.” Inledningsvis skeptisk till möjligheterna bestämde han sig för att ge det ett försök efter ihärdig uppmuntran. ”Jag hade tur!” utbrister han när han reflekterar över sina erfarenheter.

Samarbete med hörande människor innebär en balans mellan visioner, vilket kräver ömsesidig förståelse och kompromiss. ”Våra visioner måste alltid pusslas ihop,” säger han och betonar behovet av att döva och hörande perspektiv samexisterar och berikar varandra.

En annan inspirerande berättelse kommer från CK som började arbeta med ljud. ”En av de stora faktorerna i min framgång var att jag arbetade med ljud innan jag arbetade med måleri,” förklarar konstnären. Under den tiden hade hon inget erkännande eller ekonomiskt stöd för sitt arbete.

Hörande människors fascination för relationen som döva kan ha med ljud öppnade många dörrar. Men det medförde också misstänksamhet och granskning. Folk ifrågasatte hennes identitet och sa, ”Du är döv men arbetar med ljud, så du måste kunna höra lite” eller ”Du måste kunna tala lite.” Denna ifrågasättning av hennes identitet var utmanande.

Berättelserna om dessa konstnärer belyser komplexiteten och belöningarna med att uppnå framgång som döv individ i mainstream konstvärlden. Från att arbeta med ljud till att bryta sig in på Broadway och i Hollywood, understryker deras resor vikten av uthållighet, stöd och viljan att omfamna möjligheter. När dövkonstgemenskapen fortsätter att växa och få synlighet är det avgörande att främja en miljö av samarbete och ömsesidigt lyftande, vilket säkerställer att fler döva människor blir sedda och firade.